Vilka händelser blir nyheter och hur väljer en nyhetsredaktion vilka av dessa som ska förmedlas till läsarna? Med andra ord: hur värderar man nyheter?
Är det viktigt att nyheten är viktig?
Jag stönar ofta högt för mig själv när jag passerar kvällspressens löpsedlar utanför ICA-butiken där jag bor. Häpen ser jag hur revolutionen i Kairo trängs undan till förmån för Let’s Dance-kändisens Alexandra Pascalidos avslitna muskel, och hur Magnus Hedmans eskapader alltid verkar få fetare rubriker än jordens alla naturkatastrofer, oavsett hur många liv som skördats. Åtminstone så länge de sker på andra sidan jordklotet och inga svenskar drabbats. Det känns orimligt. Men det som i förstone verkar orimligt är kanske egentligen ganska rimligt – och mycket mänskligt. Vi är intresserade av det som berör oss själva. Kvällspressen säljer inte den viktigaste nyheten, utan vill fånga så många läsares intresse som möjligt. Varje dag. Morgontidningarna, å andra sidan, har redan sina prenumeranter vilket innebär andra löpsedlar.
Faktorer som höjer nyhetsvärdet
Björn Häger skriver i sin bok, Reporter en grundkurs i journalistik, att en nyhet är något som tidigare inte publicerats och som har intresse för läsekretsen. Vilka nyheter som nyhetsredaktionen väljer utgår från ett antal faktorer med följande rangordning:
· Nyhetens vikt
· Icke-normalt
· Närhet
· Konflikt
· Elitpersoner
· Lättbegripligt
· Nytt
1. Politik, ekonomi samt brott och olyckor
2. Kort geografiskt eller kulturellt avstånd
3. till händelser och förhållanden,
4. som är sensationella eller överraskande
5. Handlar om enskilda elitpersoner,
6. och beskrivs tillräckligt enkelt
7. Viktig och relevant information för medborgarna
8. Utspelas under kort tid
9. Har negativa inslag
10. Har elitpersoner som källor
Analys av två förstasidenyheter
Det är fredag 18 februari och följande rubrik upptar lejonparten av Göteborgspostens förstasida:
”Så undviker du att bli sjuk i värsta influensan på fem år”.
Samma dag är ”Tryckavlopp från Tjuvkil till Rönnäng” huvudnyhet i Kungälvsposten.
Om man utgår från Hägers formel för nyhetsvärdering tycker jag bara Göteborgspostens nyhet förtjänar sin plats på förstasidan. Den uppfyller åtminstone fyra, kanske fem av de faktorer som Häger räknar upp. Bland annat har nyheten vikt, närhet i den meningen att den berör alla, dessutom är den lättbegriplig.
Det är däremot tveksamt om ett tryckavlopp från Tjuvkil till Rönnäng håller måttet som huvudnyhet. Visst, nyheten beskriver en händelse i närområdet (även om det är utanför Kungälvs kommun), men den är varken ny, lättbegriplig, av vikt eller – misstänker jag – av större intresse för den genomsnittlige kungälvsbon.
